Efter jobbet så ringde min kära vän V mig och vi sitter och pratar. Jag ska till och berätta en sak som gäller jobb för henne när det ringer på andra linjen. Jag ber henne vänta och jag ska ta det. Det är min chef som ringer. Hon frågar lite om mitt examensbevis och sådär och medans jag pratar med henne så tar såklart Vs batteri slut (köp en ny telefon fröken fräken!!! ;)). Istället ringer jag upp min käresta och pratar lite. Samtalet utvecklas sig så att vi blir mer och mer högljudd och jag tror att vi mest skojar tills han lägger på i örat på mig. Tack för det! Innan jag ens hinner reagera på att han lagt på ringer min telefon ingen. Med en ilska inom mig rycker jag åt mig telefon i tron att det är han igen. Men hinner se att det är dolt nummer och lyckligtvis så presenterar jag mig med mitt namn när jag svarar. Jag möts av frågan: Hur står det till med dig? Eeh.. bra lyckade jag haspla ur mig samtidigt som mitt blod kokade lite smått. Ja. personen fortsatte prata och ville att jag skulle komma på jobbintervju på måndag! Det var inte något jag var helt beredd på men det är klart jag tackade ja!

Sen vände allt! Tänk att ett enda samtal kan göra så stor inverkan på humöret. Både negativ och sedan positivt!

Nu är det snart dags för teaterträning och efter det ska jag packa det sista inför imorgon!

Jag är så glad så glad så glad!!! ;D