Ja, jag vet inte hur jag lyckades men idag när jag skulle kliva upp från madrassen på golvet efter den STÖKIGA vilan så kände jag bara hur ont jag hade i sidan av benet.. Det kändes som om det var en sträckning eller så. Tänkte att det går väl över. Men icke. Jag gick där och haltade och när vaktmästaren kom frågade han mig om jag hade gjort mig illa. Ja, hann jag bara svara innan hann försvann. Sen gick det ca en halvtimme och telefonen på förskolan ringer och för första gången är det till mig! Jag blev lite fundersam men glad såklart. Jag tog luren och vem möts jag inte i luren av om inte min alldeles egna pappa.
- Hej, pappa här, har du ont i benet?
Haha, han är inte klok.. Rykten sprider sig fort i bollnäs. :P Min pappa känner fasen alla, inklusive vaktmästare som i detta fall var den som skvallrat. :)

Fick sluta 45 min tidigare, pga att jag inte fått några raster alls idag. Vi var för kort om personal. Men inte klagar jag på det heller. Haltade mig hemåt och klurade på om jag skulle lyckas klara av en prommis med Becky som det var sagt, Jag ville ju ut i solen så jag tog mig i kragen och tog mig runt ute en runda. Skönt var det om än stormigt. Benet kändes bättre efter ett tag men nu gör det ont igen.

Jaja, gnäll var det här. Nu ska jag äta nånting och lite senare blir det teaterträning. Tjo!