Jag sitter här och funderar.. Hur tusan kunde jag falla såhär hårt?
Det känns som nån har knytit ett band runt mitt hjärta och drar åt för kung och
fosterland. Jag känner dig inte ens särskilt väl egentligen.. Hur kan någon
göra så med en på så kort tid?

Har iaf jobbat idag. Johan ringde imorse och han skulle vara hemma med
sjukt barn så det var bara att slänga på sig det första jag hittade och springa
och hämta bilen hos pappa med mackan i handen. En halvtimme efter johan
ringt var jag i arbrå. Det är duktigt av mig tycker jag!

Slutade 13 och nu är jag då hemma. Borde städa och vika tvätt. Men det är ju
så svårt att komma igång tyvärr... soffan är alldeles för skön.